Fem Killers skräckfilmsgenren kunde klarat sig utan

   Jag älskar känslan av att ha sett färdigt en riktigt bra skräckfilm och samtidigt bevittnat en mördare/bad guy som varit perfekt för filmen, som till exempel Michael Myers i Halloween eller parasiten i The Thing. (Båda filmerna är skapade av John Carpenter så instinktivt vill man ju dra slutsatsen att mannen vet hur skräck ska göras.)
   Men sen har vi ju de där filmerna där man undrar hur filmskaparna egentligen har tänkt, eller om de tänkt överhuvudtaget. Karaktärer som borde stannat i huvudet på skaparna...

• Tomaterna från Attack of the Killer Tomatoes. (1978)
       Muterade tomater som har bestämt sig för att attackera och döda människor. Låter det som någonting som skulle kunna hålla dig vaken om nätterna? Nej, jag trodde inte det.
       Man undrar ju lite smått hur snacket gick mellan manusförfattarna när idén till filmen kläcktes. Å andra sidan innehåller ju Attack of the Killer Tomatoes en rejäl portion humor så lite förlåtande kan man kanske vara. Dock går det inte att undgå att tycka att mördartomater är en fruktansvärt dålig idé.
  
• Rövmaskarna från Dreamcatcher. (2003)
     Boken av Stephen King var okej. Filmatiseringen var usel. Manuset, skådespelarna och klippningen gjorde att filmen nätt och jämt gick att uthärda. Till den mediokra historien hör utomjordingar i form av.. Rövmaskar! Du hörde rätt.
     Maskarna har en förkärlek för att växa sig starka inuti människor för att sedan ta sig ut den naturliga vägen.
     Visserligen är det på ett vis otäckt, men samtidigt otroligt dåligt på så många plan.
  
• Clownerna från Killer Klowns from Outer Space. (1988)
     Det är knappt så att jag vet var jag ska börja. Utomjordingar som ser ut som clowner och som valt att terrorisera en amerikansk småstad. Förkastlig idé till en skräckfilm.
  
• Handen från Idle Hands. (1999)
     Pojkes högra hand blir besatt och fast besluten att ha ihjäl så många personer som möjligt.
     Så många frågor dyker upp när jag ser filmen. Varför är det bara högra handen som blir besatt och inte hela grabben. Hur hög var egentligen regissören? Och varför sade filmbolaget ja till idén?
     Lördagsgodis för den med handfetisch.
  
• Pepparkaksgubben från The Gingerdead man. (2005)
     Lyssna på den här storyn: En pepparkaksgubbe blir besatt av en mördares själ och ger sig ut för att hämnas på flickan som skickade honom till avrättning. Nu undrar du förstås varför inte The Gingerdead Man vann någon Oscar? Trots allt finner man ju Hollywoods nut case nummer ett i rollistan, nämligen Gary Busey.
     Vill man se en ond pepparkaka bör man givetvis se The Gingerdead Man och uppföljaren Passion of the Crust som innehåller en hemsökt dildo.