The Godfather of gore, Lucio Fulci

Lucio Fulci. (1927-1996)

   Lucio Fulci (1927-1996) är kanske mest känd för sina blodiga verk, så som Zombie Flesh Eaters (1979) och The Beyond (1981). Det är tack vare de verken som han belönades med epitetet "The Godfather of gore", en titel han delar tillsammans med splatterfilmens fader Herschell Gordon Lewis.
   Även om Fulci regisserade så vida genrer som zombiefilm, western och komedi, så är det just zombiefilmerna, och skräcken, som har gjort honom odödlig i filmhistorien.
   Karriären som regissör började på sextiotalet med diverse komedier, innan Fulci 1969 regisserade den kontroversiella thrillern A lizard in a woman's skin. Filmen ledde till åtal mot Fulci för djurplågeri då flera scener visar upp flådda hundar som som misstogs för riktiga hundar. Dock frikändes han efter att det klargjorts att hundarna var tillverkade.
   Även om A lizard in a woman's skin innehöll en del otäckheter så var det med Don't torture a duckling (1972) som Lucio Fulcis, nu mera, välkända blodigheter fick större utrymme och gjorde honom ökänd i hemlandet Italien.
   1979 var året då det verkligen tog fart internationellt med filmen Zombie Flesh Eaters, eller Zombie 2 som den också fick heta. Den lanserades som en inofficiell uppföljare till Romeros Dawn of the dead (1978) och markerade starten för Fulcis storhetstid.
De mest kända Fulcifilmerna från den perioden är Zombie 2 (1979), City of the living dead (1980), The Beyond (1981), The House by the cemetery (1981), och The New York Ripper (1982).

Det är under den perioden, mellan åren 1979 och 1983, som jag anser att Fulci var som störst och mest inflytelserik. Med sina, för tiden, extremt våldsamma och blodiga skildringar, gärna med maskätna zombies, lämnade han ett avtryck som fått alla efterkommande filmskapare att sukta efter just den typiska Fulci-känslan. En känsla av att domedagen är nära, att hoppet nästan är ute, och att allt kommer att bli så fruktansvärt mycket värre innan det blir bättre.